Att alltid ha en annan person inpå livet är det knepiga

Sofi är en späd tjugofemårig tjej med cendréfärgat axellångt hår, för dagen uppsatt i en tofs i nacken. Precis som många andra flyttade hon hemifrån när hon var lite och tjugo. Först till en folkhögskola. Sedan till en lägenhet med förstutrapp, vitt staket och grind. Sofi har aptit på livet. Två gånger i veckan spelar hon bowling i Holmens IF. Dessemellan gympar hon, lyssnar på musik, går på bio eller njuter av en och annan tevesåpa i soffhörnan. Om hon inte träffar tvillingsystern eller lillebror, vänner eller pojkvän.

Med andra ord är Sofi väldigt lik de flesta andra tjejer i sin ålder. Utom på en enda punkt - hon får assistans av sammanlagt sju par händer, armar, ögon och öron för att kunna leva just sitt eget liv. Sofi har nämligen en CP-skada. Den innebär bland annat att hon inte orkar gå längre sträckor, att talet är lite otydligt och att hennes muskler allt som oftast är lite olydiga. De sju assistenterna som arbetar tillsammans med Sofi är alla tjejer och de flesta i hennes egen ålder. Förmiddagspasset börjar någon gång mellan halv nio och halv elva. Eftermiddagspasset kommer klockan tre och stannar till en bit in på kvällen.