För Nu är det tid för mig att ge mig ut i etern via denna blogg Jag hoppas jag kan ge er lite matnyttigt att reflektera över. Min första berättelse handlar om varför NÄRA finns
Jag arbetade inom de särskilda omsorgerna (som det hette på den tiden) dvs före 1994. Jag fanns inom de den dagliga verksamheten på ett dagcenter som arbetsledare. Där hade jag hamnat under småbarnstiden, ville ha ett arbete nära barnen. På den tiden placerades människor med olika funktionsnedsättningar på institutioner av olika slag. En omsorg som jag aldrig kände mig hemma i. Jag började så sakteliga försöka förändra i det lilla. och en dag fick jag tag på en proposition till en ny lag (LSS-Lagen) som kanske skulle bli verklighet. Det var Bengt Westerberg och Carl Grünewald som var stommen i propositionen. Jag sträckläte lagen och blev alldeles varm inombords. Tänk att en lag kanske skulle tas som gav människor med funktionsnedsättningar rättigheter. Oj Här ville jag skapa möjligheter. Jag följde med spänning propositionens väg till att den antogs nästan i sin helhet som lag 1994.
Nu var det bråda tider för mig. jag hade förstått att just personlig assistans kunde bli den stora skillnaden och jag var livrädd för att insatsen skulle förkastas pga. att ingen försökte göra något av den. Så jag satte igång att fördjupa mig kring området.
finansieringen kommer från staten och om endast kommunen skulle bedriva assistansen så skulle de i de värsta av världar bara bli en förflyttning av pengar från stat och kommun Ingen skulle känna till att det nu var en BÄTTRE insatts än hemtjänst de var beviljade.
Arbetet som personlig assistent skulle inte få någon status pga. brist på stöd och kontinuitet.
så 1995 då hade jag allt klart och i december 1995 startade jag företaget NÄRA.
{ 0 comments }
